Idag var det väldigt dimmigt och grått ute. Jag och praktikant-Christian stod ute på gårdsplan och snickrade ett gåsrede när jag plötsligt hörde hur en tupp skrek ut sitt varningsrop. Jag släppte hammaren och sprang bort mot hönshuset. Då fick jag syn på en duvhök som satt med en av hönorna i klorna på samma ställe som jag hittade den döda tuppen för någon vecka sen.
Höken blev rädd när den såg mig komma och släppte taget om hönan och flög iväg. Kvar på marken låg hönan alldeles stilla och chockad. Jag lyfte upp henne och kände på henne. Som tur var verkade hon oskadd så jag kunde släppa in henne i hönshusets trygghet bland de andra. För säkerhets skull motade jag även in den tupp som var kvar ute. Han hade lyckats söka skydd under en bänk när höken slog till.
Nu är jag alltså säker på att det var en duvhök som dödade tuppen tidigare. Tyvärr kommer den nog att försöka döda igen så hönsen får dessvärre vara instängda några dagar och bara komma ut när jag är ute och kan hålla koll.
Det var nog mycket tack vare dimman som höken kunde slå till. Normalt sett ser tupparna annars rovfåglar på långt håll och varnar hönorna så att de hinner söka skydd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar